Som jag trivs!

Alltså, jag måste säga ÄNTLIGEN även om det skär i hjärtat på samma gång.
Äntligen kan jag spendera mer tid i stallet (varför det skär i hjärtat är helt enkelt för att det på samma gång betyder mindre tid med Alex….).
Äntligen kan jag ha koll igen, koll på hästar, träning, hoppning, tävling, organisationen, saker osvosv. Jag har ju alltid innan haft all koll och på senaste tiden INGEN koll. De senaste åren i stort sett. Det har gjort mig galen på många plan.

Nu är jag många timmar i stallet varje dag vilket betyder att jag har tid. Tid att organisera. Tid att se, göra, höra, fixa. Tid för allt jag en gång hade tid för och ansvar för.

Jag älskar att hjälpa Ivo, älskar att vara runt hästarna. Älskar att ta hand om dom, viga min tid till dom och se till att dom har det så bra som det någonsin går. Och nu är jag där, i stallet och kan. Jag kan ta hand om allt igen och det gör mig väldigt lycklig.

Alex är ju såklart min absolut viktigaste prioritering men efter det så är det hästarna som kommer. Och kommer alltid göra.

wpid-20150808_092740.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *