Hästmänniskor är ett elakt folkslag.

Jag blir så ledsen, uppriktigt ledsen när jag ser hur vissa hästmänniskor beter sig – mot andra hästmänniskor. Det klankas ner på varandra, hånas och dumförklaras. De som tävlar på en hög nivå är bra, resterande är dåliga. Om man tävlar på en högre nivå än någon annan har man automatisk rätten att snacka skit och håna den “sämre”.
För det är det enda som räknas, vilken nivå man tävlar på. Det är det den stora hästsporten går ut på – tävla högt och vinna mest.

Jag säger inte att det är dåligt att ha höga mål, sikta högt och bli ett stort namn inom hästvärlden. Jag tycker tvärtom att det är bra, ju fler stora namn som finns dessto mer uppmärksamhet får sporten i helhet. Det jag däremot blir otroligt upprörd över är hur dessa stora och duktiga ryttare kan klanka ner på andra, inte så meriterade ryttare.

Ingen bryr sig om de för mig allra viktigaste delarna inom hästvärlden – hur mycket du faktiskt älskar din häst och hur mycket tid du faktiskt ägnar åt att just din häst ska ha det så bra som möjligt. Ingen frågar hur ofta du ryktar din häst, hur ofta den får en puss på mulen eller hur mycket social kontakt den får med andra hästar. Det borde vara största fokuset tycker jag, hur bra du tar hand om din häst och hur mycket du verkligen älskar den. Alla vill inte tävla OS, alla vill inte bli kända men jag hoppas att alla hästmänniskor vill just sin häst det allra bästa. DET är vad jag vill se fokus på.

All vi har inte samma mål, alla vi har inte samma förutsättningar MEN alla vi har samma intresse.  Varför tar vi inte vara på det istället för att titta snett på varandra?
Varenda skogsmulle, varenda elitryttare, varenda ridskoleelev, varenda kusk och varenda hobbyryttare har samma intresse. Just hästarna. Det är så himla unikt. Tillsammans är vi något stort, vi har hästarna gemensamt.
Låt oss just vara det, något stort, unikt och snälla, låt oss vara en enda stor och varm hästvärld.

Håller ni med mig? Sprid detta budskap så mycket ni bara kan!
(inspiration till detta inlägg hittar ni här och här)

6 Kommentarer

  1. Håller med dig till 110% känns bara så onödigt att klanka ner när man kan lyfta istället. Man har ju ett val, att tala om det bra eller helt enkelt så kan man strunta i att säga någonting alls…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *