Dendence finalrundor!

Dendence kom ju som sagt tvåa i de Bulgariska Mästerskapen nu förra helgen efter två strålande nollrundor under finaldagen. Endast en häst till (vinnaren) lyckades med denna bravad. Dendence är ju väldigt grön på dessa höjder och har egentligen aldrig hoppat en sådan teknisk bana på denna höjd. Men hon är så modig och så försiktig så det gick ju lysande.

Det viktigaste nu är att behålla hennes självförtroende på dessa höjder så att vi kan bygga vidare uppåt så småningom. Rida bra rundor på denna nivå och variera lite genom att gå ner i klasser så att det blir “enkelt” lite då och då. Allt för att inte pusha (framförallt psykiskt) för mycket. Dendence har all kapacitet i världen och nu ska vi bara förvalta henne och hennes behov på allra bästa sätt.

Här är hennes två rundor från finaldagen <3

Hemma-arbete Dendence

Detta är ett typiskt vanligt ridpass i vårt stall. Lite dressyr med både samling, ökning, sidvärts, rakriktning, ställning, böjning. Lite av allt helt enkelt. Och sedan lite bomarbete och några småhopp bara för att använda kroppen även på det sättet. Detta är vad vi skulle kalla ett “dressyrpass”.

Dendence (8årigt sto efter Cardento) som Ivo rider är en väldigt känslig dam. Vi jobbar alltid med att hålla henne lugn och under detta ridpasset ville Ivo även att hon skulle jobba väldigt samlat, särskilt i galoppen och verkligen använda sina bakben ordentligt. Hon hamnar då, som ni kanske ser, lite bakom lod då Ivo inte kan rida så mycket som han skulle vilja i den övningen – hon stressar helt enkelt upp sig för mycket då. Så såhär får det vara just nu, han får till det tempo och det “trycket” han vill i galoppen, men Dendence hamnar då lite bakom lod. När mer styrka och mer ridbarhet kommer så kommer också hennes näsa åka fram, men nu orkar hon och vågar inte riktigt göra så.

Bommarna sköter hon dock bra, hon kan stressa upp sig för sånt också men här sköter hon det väldigt fint. Med hinder jobbar vi med att alltid avsluta sista steget innan avhopp – hon har en tendens att bli för snabb sista galoppsprånget, som ni kan se i vissa språng, och hoppar av innan hon hunnit avsluta galoppsprånget hon påbörjade. Det handlar också om lugnt, tålmodigt arbete från Ivos sida. Att alltid rida henne lugnt och rytmiskt mot hindret med en bra distans så han ger henne rätta chanserna att hålla sig lugn hela vägen. Hoppa kan denna kanonkula iallafall. Tanken är att hon tävlar Mästerskaps-klassen i helgen!

Svar på kommentar – Hur är det möjligt ekonomiskt?

Hur har ni råd att hålla alla hästar samt tävla dom?
Vad som skrivs säljer ni inte så många hästar utan ni äger dom själva vilket inte är gratis och upp på det har ni flera anställda som ska ha lön. För att inte tala om att ni ska kunna leva också med två barn.

Jag är inte intresserad av att veta några summor utan blir bara så nyfiken på hur ni klarar av att dra runt allt.

Svar: Hej!

Jag har medveten lämnat det ekonomiska lite utanför bloggen just för att det inte är mitt företag. Men jag förklarar gärna principen på hur vi överlever ;)

Som alla vet kostar det mycket att ha hästar, åka på tävlingar och hålla personal. Vi får in pengar genom försäljning av hästar, i stort sett enbart från det. Lite småsummor från träningar, tävlingsplaceringar, inackorderingar osv Annars – enbart från att sälja hästar.

Vi har som mål och vision att sälja en eller två av våra “bästa” hästar varje år – alltså en till två dyra hästar. De försäljningarna gör att vi överlever året, alltså att vi kan hålla oss själva, hästar och personal vid liv – ungefär.

Utöver det säljer vi ju ganska många från vårt stall för “mindre summor” samt att vi också dealar en del hästar varje år. Vi har alltså en kund, hittar en häst och tar en summa för jobbet. Småsummor som kommer in ganska ofta. Dessa försäljningar gör att vi kan hitta på saker under året – tex tävlingar, andra resor bygga och fixa i stallet, köpa land för att utöka, köpa nya hästar osv osv.

Så, rent enkelt, så finansierar våra bästa hästar själva överlevnaden när de säljs och sedan alla “smådealer” finansierar allt annat vi gör utöver. Jag skriver inte så mycket om hästförsäljningar och köp då det som sagt inte är mitt företag – men det rullar på och senast igår skrev jag en faktura på en av våra hästar (minns ni Clarette? Hon har varit iväg hos annan ryttare men nu är hon såld.).

jsclarette3

jsclarette4

clarette4 clarette3 clarette2

Älskade Clarette, en av mina absoluta favoriter genom tiderna. Vi köpte henne när hon var 4år och dräktig och i år fyller hon 9år. Guuud, vad fort tiden går men nu är det dags för henne att göra en ny ryttare väldigt lycklig.

Quentin, Final Young Horses, Samorin

Videodags!

Detta är Quentins (7årig hingst efter Quintero ASK) finalrunda från första veckan i Samorin. Hur snyggt hoppar han inte?
Det finns fortfarande väldigt mycket att jobba på när det gäller ridbarheten. Han är fortfarande lite av och på i ridningen och Ivo har svårt att hitta “dragläget” i galoppen. Ibland hamnar Quentin lite framför hjälperna och ibland lite bakom. Det gör det svårt att hålla en bra rytm runt banan och det blir lite hackigt ibland. Därmed också ett tidsfel i denna klass – det ser ut att gå hyfsat fort men pga att det är lite av och på så slösar det tid = tidsfelen kommer ganska snabbt.

Det är dock inte hela världen. Bommar på plats och övning på ridbarhet är det som fokuseras på nu och då kommer tiden inte vara några problem i framtiden heller. Men hoppa kan han vår lilla hingst, eller hur?

 

Resultat eller utbildning?

Det här med tävling och syftet med tävling. För många handlar det enbart om placeringar. Men för lika många handlar det om utbildning. Och ibland om båda. För oss finns det två “sätt” att tävla på och jag tänkte skriva lite om det.

Som sagt, vi tävlar på två olika sätt beroende på vilken häst vi pratar om. Antingen “utbildnings-tävlar” vi, eller så “resultat-tävlar” vi.
Vad är då skillnaden och när tillämpar vi vilken sorts tävling.

Egentligen säger orden ganska väl vad det handlar om. I många fall, de flesta faktiskt, så går vi in på banan i utbildningssyfte. Vi går in och “utbildnings-tävlar”, alltså tränar på att tävla. Detta handlar ofta om unga, mer orutinerade hästar som måste lära sig allt som har med tävling att göra – från att inte fokusera på något runt omkring hoppningen till att lära sig svänga snävt, hoppa en hel bana på okänd mark, se nya saker och hinder och så vidare och så vidare. Utbildnings-tävling är oftast en lugn, sansad runda som handlar om att hästen ska få ett bra och tryggt intryck av tävling. Sedan, längre upp i utbildningen kan man utbildnings-tävla mot klockan och försöka bli placerad också – för att lära hästen hur man hoppar snabbt, svänger snävt och vinner klasser. Just nu är ALLA våra hästar i “utbildningsstadiet”. Vissa utbildas på låg nivå för att få sina första intryck av en tävlingsplats (våra allra yngsta hästar) medan andra utbildas på en högre nivå – att hoppa mot klockan i svårklasser (typ Abarth). Utbildning, utbildning, utbildning.

Sedan finns det “resultat-tävling” också men vårt stall är inte riktigt inriktat på det. Men jag förklarar ändå då vi ibland har “såna” hästar i stallet. “Resultat-ridning” är, som det låter, att man rider för att få ett så bra resultat som möjligt – man rider för vinst helt enkelt – varje runda. När tillämpas denna sorts ridning då? Mest i försäljningsstall där syftet är hästar in-hästar ut. Man vill ha nya, bra resultat av visa upp på sina hästar och man har inte som mål att utbilda vidare, målet är att sälja och göra en så stor vinst som möjligt med det material man har just nu. Såklart vi också får in försäljningshästar som vi vill sälja fort – utan att utbilda vidare och då tillämpar vi också “resultat-tävling” men vi är mer ett utbildningsstall och tänker mer långsiktigt och då är utbildning och utbildnings-tävling en stor del i vår plan för varje häst.

Vilken typ av tävling är ni mest bekanta med? Och vilken typ av tävling ser ni mest på den nivån ni tävlar på just nu? Jag har uppfattningen att många har resultat-tänk på mindre tävlingar, men jag kan ha helt fel.

dendence2

Första tävlingen efter operationen

Abarth har ju, som ni som hängt med, opererat ett bakben samt kastrerats. Nu är han i stort sett i full kondition igen efter operationen och i Samorin hoppade han sin första tävling. Jättekul tyckte Abarth även om hindren var väldigt små. Inte lika kul tyckte Ivo som fick bromsa och hålla i sig för glatta livet, haha.

När jag frågade Ivo nyss om jag fick publicera videon här på bloggen frågade han varför. Jag svarade att jag vill visa hur glad och lycklig Abarth ser ut på tävlingsbanan igen. Ivos svar på det; “Happy? Complete asshole you mean?”. Haha, tror Ivo hoppas på en lite mer ridbar häst i framtiden.

Abarth tävlade även i Jitnica förra helgen, sedan får han hoppa i Sofia denna helgen och sedan är han redo för Bulgariska Mästerskapen som går av stapeln helgen efter det. Abarth och Ivo är ju regerande mästare sedan förra året så såklart ska de vara med och försöka försvara titeln även detta år.

Älskar att videon börjar ganska lugnt och harmoniskt för att sedan bli mer och mer övergång till kaos, haha.

Äntligen får han visa vem han är!

Nu är jag glad! Glad för någon annans skull.

Jag antar att ni vet hur det är ibland; man ser en ryttare rida och man liksom fastnar direkt för den personen. Man beundrar och förtrollas över ryttaren och dens ridning. Och man har alltid ett öga på hur det går för personen i fråga. Känner ni igen er?

Min sådan person har varit Andreas Kreuzer. Enda sedan jag såg honom en kall vintertävling någonstans jag inte ens kommer ihåg vad det heter så har jag varit fast. Detta var år 2009 och sedan dess har jag beundrat denna tyska, unga ryttare. Jag har följt hans utveckling, varit glad för hans skull, besviken för hans skull. Jag har blivit  alldeles överlycklig när han är på samma tävlingar som oss då jag kan studera live och på nära håll. Jag är helt enkelt ett väldigt stor fan, skulle man kunna säga.

Och nu, nu börjar det svingas upp rejält för Andreas. Nu börjar hans karriär ta fart. Han är en av deltagarna i Cascais Charms lag i Global Champions League (han och David Will vann tillsammans i Shanghai tex!!), han hoppade sin första Global Champions Tour häromveckan med strålande resultat och nu, sist men absolut inte minst – han vann Tyska Mästerskapen igår!! Wow, alltså!!

Jag är så glad för hans skull. Efter att ha följt hans kämpande i så många år så tycker jag han är så värd detta. Nu kan jag leva lycklig!

/MVH Största fanet ever.

urn-newsml-dpa-com-20090101-160605-99-196266-large-4-3

Gympa med Quentin!

Något många har efterfrågat är “hemmavideos”. Alltså videos på hur vi rider våra hästar en helt vanlig dag hemma i stallet så jag tänkte börja lägga upp lite mer sådant. Några minuters sammanfattning av ett ridpass. Ni får gärna ha invändningar om vad ni vill se mer/mindre av, om ni vill att jag gör på något annat sätt, om ni vill ha text eller tal till osv osv. Jag är mer än öppen för förslag!

Detta är Quentin, en 7årig hingst efter Quintero ASK. Såhär ser ett typiskt gympa-pass ut för honom. Som ni ser görs inget avancerat och Ivo försöker vara så stilla i sin position som möjligt just för att Quentin är väldigt aktiv i sig själv. Han behöver jobba i en lugn rytm och lite lägre form för att bygga muskler. Inget powerjobb behövs riktigt på honom.

Som ni ser om ni tittar noga så rider Ivo med “tömfattning” i slutet av videon, alltså han håller tyglarna som tömmar när man kör häst. Det är en bra check för ryttaren för att se om man kan behålla hästen i samma form – då rider man lagom med ben och säte. Om man däremot “tappar” hästen om man byter tygelfattning tyder det på att man ridit med för mycket hand innan. tömfattningen gör att du inte kan använda din hand i samma utsträckning som i en vanlig tygelfattning. Tips för alla att testa där ute.

Vad tycker ni om Quentin? Om Ivos ridning? Om upplägget?

Coraline – Hoppanalys

 

En “ut och gå-runda” för vårt 6åriga sto Coraline efter Corrado I. Eller en rutinrunda skulle man också kunna kalla det. I en sådan runda fokuserar vi på hästens koncentration och enkelheten. Coraline är väldigt, väldigt grön fortfarande och hennes ridbarhet är ännu inte så hög. Därför måste hon skapa rutin på att hoppa bana och kunna fokusera och lösa alla tänkbara situationer som kan uppkomma längs en bana.

Ivo rider utan tryck, han rider alltså med väldigt lite ben och väldigt lite kontakt i hästen. Han vill att hon ska tänka på sin rytm och balans och bara hoppa över hindren utan någon större ansträngning. Det gör ingenting om hon vinglar till ibland, om hon inte ser så flashig ut eller om hon river en bom. Det här är ingen runda för att visa att hon kan hoppa högt och spektakulärt – utan detta är en helt och hållet rutinrunda för att bygga en framtida häst.

Coraline är av naturen väldigt hinderklok och försiktig. Hon vill inte nudda bommar och hon försöker alltid koncentrera sig på hinder. Jag tror att om vi kan matcha denna häst rätt så har vi en häst som har potential att kvala OS 2020. Work hard – dream big!