Tips från Hööks

Hööks har fått in väldigt mycket snygga saker i sin kollektion denna gång tycker jag. Blir mer och mer imponerad för varje gång jag ser nya produkter. Tänkte tipsa om de fyra sakerna jag gillade mest i Höst/Vinter-katalogen för 2015.

hgelpad

Gelpad! Jag älskar gelpads! Använder alltid en gelpad när jag rider, på vissa hästar under schabraket och på vissa mellan schabrak och sadel beroende på vad som tenderar att röra på sig mest. Mer gelpads åt folket!

 

hgrimma

Jag skulle inte säga nej till dessa grimmor som våra officiella tävlingsgrimmor. SÅ JÄKLA SNYGGA. Dör.

hreflexjacka

Reflexjacka. Skulle gärna ha en själv. Perfekt till vardags om man är ute och går på kvällen eller när det börjar skymma under en ridtur.

hridbyxaSnygga ridbyxor med, för mig, lagom mycket grip. Snygga, lite annorlunda och nytänkande. Det gillar jag!

Alla produkter finns att hitta på Hööks hemsida.

 

Glasboxar?

En liten idé som jag har haft som kanske är helt knasig egentligen, jag vet inte, är att ha typ hela “boxväggen” i glas. Typ som det är galler på framsidan mot stallgången vill jag ha glas på baksidan mot utsidan. Tror ni det skulle fungera?

Nu menar jag ju såklart inte vanligt glas, utan typ pansarglas eller plexiglas eller vad man nu kan använda. Typ hårt som betong (typ) men som man kan se igenom. Så hästarna kan se ut. Såklart med ett öppningsbart fönster också så de verkligen kan stå och hänga ut med huvudet, men resten med oöppningsbart glas så att dom endå kan se ut lite vad som händer på utsidan.

Min största fundering är dock om hästarna skulle kunna slappna av om man har det så eller om dom alltid skulle “hålla koll” utåt då efter faror. Vad tror ni? Skulle detta ens gå?

I mitt drömstall är det också glas i stort sett i hela taket. Naturligt ljusintag är det allra bästa i ett stall och jag har sett så många fina stall med glastak. Det är verkligen drömmen, så fint! Glas i boxarna, glas i taken och ljusa färger – inga trista gråa stall finns i mina drömmar iallafall.

glas

Typ sånt här glas?

Benlindor vs Benskydd?

När använder vi benskydd och varför? När använder vi benlindor och varför? Det tänkte jag svara på i detta inlägg!

Först och främst så pratar jag endast om framben i detta inlägg. Vi sätter ytterst (!) sällan skydd på bakbenen på våra hästar. Endast om de skadar sig utan skydd och då oftast under en begränsad tid då det ofta beror på obalans och vi istället försöker jobba med problemet (hitta en bättre balans) än att undvika problemet (sätta på skydd).

Benlindor används i stort sätt vid allt vardagsarbete. Dressyren och markarbetet. Benskydd används vid hoppning och uteritt. Varför?

Jo, benskydd är mer skyddande för yttre skador, tex om hästen slår i bommarna. Därför använder vi benskydd då det är större risk för hästen att slå i någonting under ridpasset. Benlindor hjälper mer till att stödja upp benet och förebygger att någonting hoppar ur sin plats (tex en sträckt sena eller ligament). Ganska simpelt egentligen.
Vid extrema fall, på hästar som inte har så stor koll på sina ben/hoppar omkring väldigt mycket har vi ibland använt båda delarna på samma gång. Benlindor underst och ett par skydd över – just för att skydda benen både från yttre slag men också samtidigt förebygga eventuella sträckningar.

När vi använder lindor har vi ALLTID en pad under. Jag skulle ALDRIG linda utan pad. Dels för att lindor gärna ger brännskador men även för att trycket från lindan ofta blir för hård mot benet utan stötdämpningen från padden. En linda utan pad gör OFTA större skada än nytta.
linda
Såhär lindar jag oftast benen. Inte för högt upp just för att hästens rörelser ska bli så ostörda som möjligt, och inte allt för långt ner så att lindan börjar “kasa” neråt. Fäst alltid lindan högst upp på benet och linda alltid så att utsidan pekar bakåt. Lindar du åt fel håll är det stor risk att hästen trampar på lindan om den skulle gå upp under ett ridpass!
 

Kan det vara såhär verkligen?

ryttarens fel

Titta vilken bra bild jag hittade i mitt Facebook-flöde här om dagen. Väldigt sann tror jag faktiskt också.

Det är väldigt ofta jag både hör och läser hur folk skyller på hur hästarna känns. “Han var så hård i munnen”, “han tar inte min skänkel” eller “det tar en långsida att sakta av från galopp”. Jag skulle skämmas av att vräka ur mig sådana meningar – just för att alla dessa saker hänger på mig, på mitt jobb och på det jag har åstadkommit på hästryggen.

För det är faktiskt så. Det vi gör på hästryggen kommer spegla sig i hur hästens ser ut och känns. Och att sedan skylla på hästen är ett slag i ansiktet på detta otroliga djur tycker jag. Och ett slag i ansiktet på sig själv också för den delen, för att man skyller över sina egna svagheter på någon annan istället för att faktiskt jobba med sig själv.

Ridning är svårt och ridning kommer alltid vara svårt. Men för att bli bättre måste man inse sina egna svagheter och jobba på dem. Inte skylla på hästen när man inte har den känslan man vill ha.

Strukturera upp bloggen

Hej!

Jag skulle bli superglad om ni ville svara på dessa frågor lite snabbt, just för att jag ska veta vad jag bör lägga mest energi på i min blogg. Jag vill ju göra den så bra jag bara kan nu när jag kommer tillbaka till Bulgarien.

1. Vill du se mer videos? Om vad? Tävling, träning, tips, eller något helt annat?
2. Vill du läsa mer om någon speciell häst? Om vilken och vad vill du läsa om helst?
3. Vad bör jag skriva mer om i min blogg?
4. Något du saknar i bloggen/vill se mindre av i bloggen?

Det vore guld värt om ni ville svara på detta, snälla!

wpid-IMG-20150628-WA0006.jpg

Svar på kommentar – Vad pratar Alex?

Passar ju fint :) Jag är lite nyfiken, pratar Alex flera språk? Pratar du och Ivo engelska med varandra? Vilket språk pratar du med Alex? :)

Svar: Detta är en intressant fråga som jag gärna svarar på. Alex är ju två år nu och han har börjat prata mer och mer de senaste månaderna. Vi har blivit rådda att när vi är samlade hela familjen så pratar vi alla engelska (jag och Ivo pratar alltid engelska med varandra, det är vårt kommuniceringsspråk). När jag är själv med Alex ska jag prata svenska med honom och när Ivo är själv med honom så pratar han bulgariska med Alex. Sedan hör ju Alex bulgariska på dagis samt runt Ivos familj osv. Alex hör också svenska från tjejerna i stallet och engelska om jag pratar med någon runtomkring.

Vi håller så gott det går på detta men det blir gärna att engelskan slinker in lite för mycket, just för att vi är så vana både Ivo och jag att kommunicera på engelska. Alex pratar mest engelska. Han kan räkna till tio, han kan färgerna, djur och deras läten, han kan säga om han är hungrig/törstig/vill gå ut/behöver gå på pottan osv osv. han kommunicerar ganska bra och allt är på engelska. Han säger några enstaka ord på svenska också men ingenting alls just nu på bulgariska. Han förstår dock alla tre språken väldigt bra.

Jag tror alltid att engelskan kommer vara hans starkaste språk och bulgariska kommer han ju lära sig flytande på dagis. Svenskan hoppas jag också kunna hålla igång så mycket som möjligt så att han kan förstå och prata svenska, det vore ju drömmen om han kunde alla tre språk flytande – vilket jag verkligen tror att han kommer kunna.

 

Bäst! Foto av @sandraafungmark

Ett foto publicerat av Amanda Björk ♡ (@lifeofshowjumping)

Djamila Cool

image

 

Vi har en ny häst med oss på denna tävlingstour också som jag inte har presenterat ännu. Djamila Cool är hennes namn, en 9årig tjej efter Daddy Cool.

Djamila, eller Millan som jag kommer kalla henne, tävlade också de Bulgariska Mästerskapen där hon hoppade hyfsat bra. Hon är en stor häst, närmare 180cm i mankhöjd, men väldigt nätt i typen och väldigt sportig med mycket blod. Fina gångarter och kvick som en iller. MEN, och det är ett stort men, hon har blivit riden på ett – för oss- helt fel sätt och vi försöker nu skola om henne. Rundor på 120cm är det hon ägnar sig åt just nu, lära sig att tänka själv, agera själv, galoppera själv och följa tankar istället för pekande med en hel hand. Ungefär.

Djamila vet ingenting egentligen om livet vi vill att hon ska leva och just u är det bara inskolning som står på schemat. Jag tror mycket, mycket, mycket på henne och jag tycker hon är en otrolig häst. Nu ska vi bara se om hon är motiverad nog att lära om allt hon någonsin lärt sig.

 

Samorin, Slovakien

Hej!

Mitt internet är fortfarande ungefär obefintligt och egentligen grejer att blogga om också. Jag är ju i Sverige, och tänker stanna här denna veckan ut också. Ivo är just nu i Samorin i Slovakien. Imorgon är vetcheck och på torsdag börjar tävlingarna där. Det är OS-kval för Ivos region. Alltså kommer platser till OS i Rio 2016 delas ut. Spännande att se vilka som lyckas!

Planen är sedan att Ivo sa spendera tiden fram till EM i Tyskland – träna, träna, träna. Jag kommer vara mestadels i Bulgarien och se till hästarna där. Självklart kommer jag åka till Aachen för att heja under EM-veckan – det största som har hänt oss någonsin!

Så ja, mindre än en månad till EM och jag har redan en nervös klump i magen, men jag tror faktiskt att Abarth och Ivo kan visa världen ett och annat!

samorin

En välförtjänt paus

Hej alla där ute som fortfarande klickar sig in här!

Jag är i Sverige på lite semester. Begränsat internet och inget speciellt att blogga om har lett till en semester även från bloggen. Nu är det dock dags att dra igång detta skepp igen tycker jag.

Ivo åkte idag mot Samorin i Slovakien för den sista stora tävlingen inför EM. Vi har beslutat oss för att åka till EM med Abarth. Egentligen borde han inte vara redo men vi åker och ser hur han känns helt enkelt.

Innan dess är det hårdträning som gäller och vår bas lär bli Tyskland under ett par veckor.

Annars? Allt bra, lite tråkigt väder i Sverige bara…

image