Svar på kommentar – Med på noterna?

Skulle även vilja höra om hur ni tänker kring unghästarnas tävlingsdebuter. Såg Nimbus i förra inlägget och jag tycker att de alltid ser så ”med på noterna ut” även de första gångerna ni tar ut dem, vilket är fantastiskt såklart! Vilken nivå vill ni att hästarna ska vara på innan ni tar ut dem och hur tänker ni med snällare/mer stökiga hästar? Hingstar etc?

Svar: Vårt unghästtänk tror jag skiljer sig lite grann från den “typiska svenska synen” (generalisering, jag vet…..). Vi rider våra hästar ganska “ordentligt” från första början. Alltså så vill vi att de ska vara fokuserade, jobba i den “form” de orkar och lyssna på allt vi ber dom om.  Inget “öva på att svänga i tre veckor för att sedan öva trav i fyra veckor”.

Vi förklarar ganska snabbt för våra hästar vad vi vill att de ska göra och “jobbar” dom ganska hårt från början. Självklart tar vi ju hänsyn till att de är unghästar och det blir korta, intensiva pass. Men när dom har en ryttare på ryggen, då är det jobb som gäller – just för att dom ska lära sig att förknippa ryttare med jobb.

Eftersom de vet att ryttaren ska man alltid fokusera på (vilket många hästar “tappar” lite om utbildningen blir för långtråkig och utdragen) så är det faktiskt ganska enkelt att ta med våra hästar överallt och få dem att prestera även hemifrån. De vet helt enkelt att när ryttaren hoppar upp så ska vi jobba och de tänker inte så mycket på vart dom är och varför – dom vet helt enkelt att det just är jobb på schemat.

Sedan tar ju alla hästar olika lång tid på sig i sin utbildning, såklart, men jag berättar bara vårt bastänk. Första tävlingen unghästarna åkte på klarade till exempel Bobby och Nimbus galant medan Coraline tyckte det var SKITLÄSKIGT. Hon fick alltså träna mer hemma under en period utan att tävla för att sedan nu, förra helgen testa igen vilket hon klarade med guldstjärna.

Vi vill få ut unghästarna på tävling tidigt i utbildningen – just för att det kommer vara deras jobb i framtiden och de behöver få ett humm om vad det handlar om tidigt i deras utbildning. För rutin. För att avdramatisera. För att visa. Att nöta hemma på ridbanan i 6 månader innan de får se ett nytt ställe för ridning kan bli väldigt komplicerat ibland – bättre att rida hästen på många olika ställen tidigt i utbildningen tycker vi så att VART ridningen sker inte har så stor inverkan på hästens reaktioner.

bbg3

Coraline!

Copyright – Bulgariska Mästerskapen

Copyright, eller Bobby som vi kallar honom i stallet, gjorde en kanonhelg under mästerskapen. Tre felfria rundor av tre möjliga! Han är så otroligt välbalanserad i sig själv och har en bra naturlig rytm. Det gör att hoppning kommer väldigt naturligt för honom och att ta sig runt en bana på ett bra sätt är inga större problem. Att Linn nästan missar sista hindret är ju en annan sak, tur att hon kom ihåg det i tid iallafall ;)

Alla hästar är till salu – vissa lite mer

Alla våra hästar är ju till salu – för rätt pris såklart. Vissa är till salu “lite mer” och vissa “lite mindre”. De som ingår i Ivos tävlingsteam är ju såklart dom hästarna vi gärna behåller om vi kan och dom marknadsför vi inte i försäljningssyfte. Sedan har vi ju ett par stycken rena försäljningshästar i stallet också – som bara är hos oss för försäljning. Vill ni veta lite mer om försäljningshästarna? Vill ni att jag skriver ut lite mer noga om vilka som är till salu osv? Kanske någon av er som letar en efter en bra hopphäst?

d4Dessie, till exempel, är en försäljningshäst. Vi utbildar henne vidare när hon står i stallet såklart, som med alla andra hästar.

Nimbus – Bulgariska Mästerskapen

Nimbus, vår lilla 4åriga bushingst. Han börjar växa upp och bli en riktig man. Hoppa kan han och modig är han. Nu behöver bara lite mer kroppskontroll komma på plats sen så tror jag att detta kan bli riktigt bra. Unghästarna har just nu lite sommarsemester efter deras tävling och kommer startas upp att ridas igen om ett par veckor. Det gäller att låta kropp och huvud vila ordentligt mellan varven så att det inte kokar över.

Svar på kommentar – Markskygg häst?

Har du något tips för markskygga hästar? Eller egentligen är han inte det, han bara låtsas vara det för att jävlas varje sekund. Har läst att vissa sätter stort nosludd för att begränsa synen neråt. Har du erfarenhet av det?

Svar: Detta tror jag är ett ganska vanligt problem, antingen markskygghet eller att hästar “låtsas bli rädda” för helt ologiska saker. Jag tänkte rada upp tre anledningar till varför detta kan hända och lösningar på problemet.

1. Den allra vanligaste anledningen till att hästar blir markskygga är (och det låter så med din häst om man läser din fråga) att det pågår alldeles för mycket uppe i hjärnkontoret på hästen i fråga. För mycket energi som inte kommer i utlopp i arbetet helt enkelt. Det enklaste sättet att se om din häst gör det pga väldigt mycket energi är att arbeta den mycket hårdare än vanligt ett par dagar i sträck. Många nya frågor HELA tiden i arbetet (öppaa, sluta, övergångar, volter, tempoväxlingar, sidvärts, korta, länga osv osv) så att hästen blir helt slut i kropp och knopp. Slutar markskyggheten är det ett tydligt tecken på att din häst gör det just för att den har lite för mycket energi. Lösningen är antingen att intaget av energi blir mindre (i tex maten) eller att utloppet av energi blir större (hårdare ridpass, mer utevistelse tex).

2. Hästen är nervig av sig och tycker det mesta är läskigt. Jämt. Då kan, som du skriver, ett stort nosludd vara till hjälp för att “stänga ute” det farliga  för hästen. Blockera hästen synfält så att du minimerar farorna runt om helt enkelt.

3. Hästen har fått sämre syn. Hästen kanske inte ser omgivningen lika bra som innan och tycker då främst marken är läskig. Hästen har inte så stor koll hur den ska sätta ner hovarna på bästa sätt helt enkelt. Kommer ett markskygghets-beteende plötsligt utan att man ändrat något i hästens vardag tycker jag det kan vara värt att snabbt kolla upp synen med en veterinär, för att vara på den säkra sidan bara. Ofta blir hästen mer rädd och tittig om synen förändras.

wpid-20150419_103714.jpg

Dendence – Bulgariska Mästerskapen

Dendence, vårt 7åriga sto efter Cardento. Hon är som en nervös liten tiger. En ganska bra sammanfattning av den hästen tycker jag. Hon är en tiger inne på banan, suger tag i hinder och attackerar sitt byte. Hoppar med god marginal och det är inte ofta hon nuddar en bom. Sedan är hon den där lilla nervösa räven på samma gång. Som alltid är lite på helspänn, aldrig vågar slappna av helt och måste ha koll på allt hela tiden. Ingen riktig inre ro.

Hoppa kan hon, och jag tror vi börjar hitta rätt balans i hennes vardag nu för att hålla henne så avslappnad som det bara går. Fina, fina Dendence.