En avstämning på Dolman

Dolman har ju nyss (eller ja, för inte såååå länge sen) börjat komma igång efter sina två olycksår. Han har inte blivit riden jättelänge och inte hoppad alls många gånger men vi ville att han skulle följa med på tävlingen och hoppa en avstämningsrunda. En liten runda bara för att se att han är bekväm i tävlingssammanhang. Inga problem, sa Dolman!

 

Som ni ser i videon ovan rider Ivo bara en lugn kontrollrunda. Dolman är fortfarande väldigt stel i sin kropp (han är stel i sig själv och vila gör inte det hela bättre..) och han har svårt att böja igenom kroppen i svängar och lite mer korta distanser. Men avslappnad är han, hoppar fint gör han och han är positiv till tävling så allt stämmer på de punkterna.

Nu krävs det extremt mycket varierat lösgörande arbete för Dolman de närmsta månaderna. Skogsridning, lösgörande i paddocken, longering samt gymnastikhoppning kommer stå på hans schema ett ganska långt tag framöver.

Fick även två bilder från Dolman när han hoppade, så himla fin är han!!

dolman dolman2

Dolman är en 7årig valack, Colman x Indoctro x Corland.

Svar på frågestund – Del 3

Tips på hur man tränar en häst som blir jätte stressad och möteskygg på framridningar? Eller snarare hur man tänker när man rider fram en sådan häst:)
Svar:
Det finns nog ingen “snabblösning” på detta problem då hästen i fråga helt enkelt är rädd. Skynda långsamt är det jag skulle råda till. Kan du rida under liknande förhållanden i din vardag (tex hoppträningar, hemma på ridbanan eller liknande)?
Sedan, i situationer där hästen är rädd är aktivering och ignorering det viktigaste. Aktivera hästen så att den tänker på dig och uppgiften samt ignorera det som är farligt. Rid gärna med hästen ställd från det farliga och flytta den samtidigt lite för skänkeln.

Det finns nog ingen mirakelkur och vissa hästar vänjer sig aldrig. Men att stressa upp sig, bestraffa och bli arg är ingenting som kommer göra situationen bättre. Lugnt, tryggt och säkert måste du agera, i alla situationer!

Kan du inte berätta lite mer om ert tränings och tävlings upplägg för en yngre och en mer rutinerad äldre häst?
Svar: Det ser väldigt olika ut beroende på varje individ men kan berätta lite generellt.
Vi försöker göra väldigt lite med våra yngsta hästar, upp till 5-6år. Lättare ridning ett par dagar i veckan, longering några dagar i veckan samt något/några hårdare pass då och då. De hoppas några gånger innan en tävlingsstart bara för att få in känslan. Vi hoppar någon/några tävlingar i den åldern för att se att de ligger i okej fas i jämförelse med åldersgruppen. De yngre hästarna som Ivo fastnar lite extra för gör lite mer, allt för att matchas mot championat och liknande.

En rutinerad häst tävlas för att hålla resultaten aktuella och fräscha. Vi har egentligen inte så många rutinerade hästar i stallet men dom vi har jagar vi lite resultat med, både av försäljningssyfte men också för Ivos egen del. En rutinerad häst hos oss tävlar ca 10-20 helger om året! De tränas hårdare över lag, fler hårda ridpass med bara någon/några dagars avslappning. De är elitidrottsmän helt enkelt!

indigo1

 

 

Ett seriöst framtidsämne!

Detta, mina vänner, som ni skådar på denna video är Quentin. Quentin är vår 6åriga hingst efter Rolf-Göran Bengtssons kända Quintero ASK.

Och detta som ni ser på videon är ett seriöst framtidsämne för hästsporten. Denna häst är född som vinnare. Han har allt, hela paketet för att bli en riktigt framgångsrik sporthäst.

Han bevisade för oss denna helg att han utan några som helst konstigheter gärna går in på hoppbanan för att göra sitt absolut bästa. Han vill in där, han vill hoppa och han vill leverera.

Det är så himla häftigt att se, och piloten får mest klamra sig fast och hoppas att han lyckas hänga med enda till mållinjen.

En ny superstjärna är helt klart född.

En otrolig respons!

Hej!

Vilken otrolig respons jag fått för mitt inlägg från igår kväll. Inlägget har delats runt om på diverse sociala medier och jag är väldigt tacksam för det. Jag hoppas, och tror, att Ulrika blir nedröstad med hennes väldigt orealistiska argument. Jag hoppas att Sverige förstår att det aldrig är fel att se ut som man vill – även om det innebär solglasögon och läppglans som 12-åring. Jag hoppas Sverige förstår att det inte är kjolens längd det är fel på – det är våldtäktsmannen som har stora, seriösa problem som tyvärr andra får lida för.

Jag hoppas också Sverige förstår att bloggar (och särskilt dem hon nämner) inte har en roll i samhällshetsen om vikt och utseende. Det är inte hästbloggares fel, vi lever i ett konsumtionssamhälle och det grundar sig i hur hela Sverige värderar sin omvärld och sina behov.

Jag hoppas att Ulrika går ut med en stor, ordentlig offentlig ursäkt till de stackars människor hon anklagar för något de inte har en skuld till. Kom igen Ulrika, visa lite stake! Inlägg baserat på fakta och inte på dina bittra människosyn i fortsättningen, tack!

 

Svar på frågestunden – Del 2

Hej! Använder ni nått liniment? I så fall vilket? Och hur ofta?
Svar:
För att vara ärlig använder vi inte liniment speciellt ofta i vardagen, ibland vid ett hårdare hoppass. Vid tävling använder vi det då hästarna har hoppat högre klasser. Vi kyler dock ofta benen på våra hästar efter arbete (antingen med Bequines kyldamasker, vatten eller kyllera) och låter dom röra på sig ordentligt efter i skritt eller i hage.

bequine1

Stretchar/masserar ni hästarna och hur ofta i så fall? Hur ofta går ni igenom hästarna med equiterapeut/massör osv?
Svar:
När Ivo jobbade i England sa en gång deras hästmassör där att “en hage efter ett ridpass är den bästa equiterapeuten du någonsin kan hitta”. Vad menade hon med det? Jo, att hästen får möjlighet att rulla sig efter ett ridpass motverkar fler låsningar och blockeringar än man kan tänka sig, ett enkelt sätt att hålla en häst i trim. Vi låter nästan alltid våra hästar gå en stund i hagen efter ett tufft ridpass så att de själva kan rätta till kroppen om det behövs.
Annars brukar vi ha equiterapeut varje 6 månader i stallet för att kontrollera hästarna och oftare vid behov. Massör lika ofta. Dock i Bulgarien är det inte så lätt att få tag i men vi försöker flyga in en av världens bästa equiterapeuter (som är bulgar men bor i Finland)  någon gång om året. Stretchar och masserar det vi kan själva gör vi på hästarna som behöver det!

Det vidrigaste jag har läst på länge

Idag när jag kom hem från tävlingen var det uppror i bloggvärlden, MED ALL RÄTT.
Ulrika, även kallad Ponnymamman har hoppat på specifika hästbloggare på SVT’s opinionssida och bland annat anklagat dessa hästbloggare för att vara orsaken till bland annat pedofili och utseendefixering.

”Många inlägg handlar inte alls om hästar. Det kan vara en bild på barnet med läppglans, solglasögon och en tröja nerhasad över en bar axel. Barn som utan att förstå det sexualiserar sig själva. Rena pedofildrömmen”, skriver hästjournalisten Ulrika Fåhraeus.

Så inleds inlägget på SVT Opinions sida och redan där mår jag illa. Läppglans, solglasögon eller en axel är lika med sexism? Verkligen, Ulrika? Går det bra med trosor, knästrumpor eller hårspännen då? Eller vart drar vi gränsen hur man bör undvika pedofili? Hur kan man ens anklaga framgångsrika företagare (som dessa bloggar är) att spä på pedofilernas beteenden genom att visa upp en tröja i en blogg? Really?

“Även vuxna bloggare som Tyra Sjöstedt sprider budskapet: du ska vara smal, snygg och rätt klädd.”

Detta är ett annat stycke ur hennes text. All kritik till Ulrika och all heder till Tyra på denna punkten. Jag tycker Tyra, trots dyra, sponsrade märkeskläder verkligen lägger noll energi på att förmedla att märkeskläder är det enda rätta. Tyra är så nere jorden på det sättet, hon är en bloggare som visar upp sig med skit under naglarna, svettig efter ett hårt ridpass eller full med halm efter en dag i stallet. Jag tror ALDRIG jag har läst ett ord i Tyras blogg om att man måste ha märkeskläder för att vara bra, inte heller att man måste vara snygg och smal för att vara bra.

“Men vill du diskutera fenomenet barnbloggare – som jag gör här nu – får du på skallen för att du ger dig på barn. Så bekvämt för alla som är med och cashar in att kunna dra det kortet så fort någon är kritisk!”

Sista och tredje stycket som jag gör ett utdrag av och som jag verkligen, verkligen ser rött när jag läser. Dessa “barn” är så otroligt duktiga på det dem gör (även fast de flesta stora bloggarna är skrivna av tjejer 20+……). “Barnbloggare” (jag antar att det är Nellie Berntsson hon syftar på…)….

Nellie är en mycket framgångsrik tjej. Ung och framgångsrik. Sund och förnuftig. Som, utan att ha någon enda skyldighet till det, varje dag försöker motivera och peppa alla sina läsare. Hon brinner för att göra skillnad för unga tjejer och hon lägger stor vikt vid att få alla att känna sig värdefulla. Och vad får hon tillbaka för det? Av en VUXEN människa som är en FÖRÄLDER och SKA VARA EN FÖREBILD för den yngre generationen? Jo, SKIT, för att hon visar en axel, läppglans och solglasögon på en bild.

Fy. Usch. Det är vidrigt att läsa och jag hoppas Ulrika förstår hur fel hon har och hur otroligt bitter och inskränkt detta inlägg får henne att verka.

Några placeringar senare

image

 

Då var denna tävlingshelgen slut. Stackars Ivo har så ont (fast han är envis och låtsas som ingenting…..). Han kunde knappt ta en förhållning på slutet för att han inte kunde “sitta upp” i sadeln.

De gröna hästarnas rundor blev därav lite vingliga, just för att Ivo inte orkar hålla ihop dem.
Quentins runda var dock riktigt jäkla seriös, det är en häst på riktigt!

Abarth kom fyra i Grand Prixen också, bra jobbat Ivo!

Linn lyckades rida till sig en 2:a-placering i 115cms-klassen och en 5:e-placering i 125cms-klassen, jättebra rundor rakt igenom och vi är väldigt nöjda!

Svar på frågestund – Del 1

Så himla många roliga frågor har kommit in under frågestundsinlägget! Tack, ska bli så kul att svara.
Eftersom de flesta frågorna behöver ganska långa svar kommer jag dela upp allt i flera olika inlägg, just för att det inte ska bli för mycket text på en och samma gång. Detta blir svarsinlägg nummer ett helt enkelt.

Hur ser din plan ut ang hästarna? Är tanken att du ska rida mer och tävla eller trivs du med så som du har det idag? Har du några mål med din ridningen eller satsar ni på Ivo? :)
Svar: Jag vill inte tävla. Jag har insett att jag inte har den motivationen att träna så mycket så att jag vågar och kan prestera så som det behövs med våra hästar. Jag älskar att rida och jag hjälper mer än gärna Ivo med arbetet hemma, för där känner jag mig säker. Men i tävlingssammanhang känner jag mig väldigt felplacerad så jag hoppar helt enkelt över den biten. Alex börjar förhoppningsvis dagis i maj (om vi får dagisplats) och då kommer jag ha tid att rida ännu mer! Ivo får sköta tävlingsbiten, just nu tillsammans med Linn!

Vad tycker du om arbetet med hästarna? Vad är bäst/sämst? Vad tycker Ivo?
Svar
: Jag älskar hästar och jag älskar detta livet – det är nog ett krav om man ska orka leva ett riktigt hästliv… Det bästa med hästlivet är att se utveckling och att se hur hårt jobb verkligen lönar sig. Det sämsta är helt klart att man aldrig kan släppa jobbet, tankarna är jämt och ständigt i stallet hos hästarna. Ivo håller med mig, hårt jobb ska löna sig men ibland skulle man behöva mer pauser än det man har tid för.

Har du någon gång fastnat för en häst så mycket att du inte velat sälja den?
Vad tror du att du hade arbetat med om du inte hade kommit till Bulgarien?
Svar:
Quinlan ville varken jag eller Ivo sälja, men kommer ett bud man är dum om man säger nej till så gör det. Vårt företag går ju runt på att vi säljer hästar och vi kan inte ta den “risken” att behålla en bra häst – vad händer om den skulle skada sig och vi “förlorar” alla dom pengarna? Jag kan fortfarande bli tårögd när jag tänker på min saknade, bästa vän fast det nu gått två år sedan han såldes.
Oj, om jag inte hade hamnat här så hade jag nog varit revisor tror jag. Älskar att jobba med siffror och hjälpa företag med sådant. Revisor med en häst att ta hand om på fritiden tror jag!

wpid-20120915_175110.jpg

Älskade, bästa Quinlan <3