Aria och jag en regnig sommardag

image

image

Igår på förmiddagen red Ivo de hästar som tävlar idag och sedan spenderade vi hela eftermiddagen i shoppingcentret. När vi kom ut därifrån småregnade det och Ivos motivation för att rida sista hästen sjönk ganska fort.

Jag kände att “Hej, jag vill riiiiiiida!!”, så jag bytte snabbt om till ridkläder, tog på mig en regnjacka och begav mig till stallet där Aria väntade. En lång promenad runt sjön, lite travarbete på galoppbanan, galopp på ridbanan och sedan en promenad runt sjön igen. En väldigt nöjd häst som skrittade på med lång sänkt hals avslutade ridpasset, så himla mysigt!

Egentligen hatar jag regn, men sitter jag på en hästrygg kvittar vädret. Vi hade en bra stund jag och Aria och jag hoppas jag får chansen att rida något mer här på tävlingsplatsen, jag saknar det!

Uppgradering av tävlingen

Imorgon börjar ju sista veckan av Lake Arena Summer Curcuit och då trappas nivån på tävlingen också upp.

Internationella tävlingar delas ju upp i stjärnor för er som inte visste det. 1* är alltså den lättaste typen av internationella tävlingar och 5* är befattningen av de allra tuffaste tävlingarna. Lake Arena har fram tills nu varit 2* nivå. Nästa vecka blir det 3*. Det innebär i det stora hela att alla klasser kommer bli 5-10cm högre och det kommer vara mer prispengar i potten! Grand Prixen under de 2* tävlingarna har kallats 145/150cm med 24.000euro i prispengar. Nästa vecka kallas den 155/160cm med 40.000euro i prispengar. Lite skillnad helt enkelt.

Aria förväntas hoppa en 150cms-klass, första kvalifikationen till Grand Prixen samt Derby-klassen. Derbyt är en bana med konstiga hinder, 4bars, konstiga svängar osv. Förra året var det 26hinder och det kommer bli något liknande detta år.

Amazing förväntas hoppa andra kvalet till Grand Prixen och förhoppningsvis också själva Grand Prixen. Unghästarna hoppar sina respektive klasser och sedan har vi två hästar som delar på Medium Touren (140-145cm) samt Premium Touren (135-140cm).

wpid-20140803_170418.jpg

Våra fina porslinshästar

Att behandla en häst som om den vore gjord av porslin anses som en väldigt dålig sak oftast inom hästvärlden. “Porslinshäst” är nästan ett skällsord och så fort någon gör lite mer “än man borde” med hästen är man överbeskyddande.

På ett sätt tycker jag det är väldigt bra att man strävar efter att behandla en häst så naturligt som möjligt. En häst är ett stort, tåligt djur och oftast behöver de inte bli behandlade som någonting annat än just hästar. Det är många gånger folk förmänskligar sina hästar och utgår från sina egna behov när de tar beslut i hur hästarna ska behandlas. Det leder ofta till hästar som inte mår bra.

Men sedan måste man också utgå från arbetet varje enskild häst gör också. Vi bedriver en hoppverksamhet på en väldigt hög nivå och vi måste också ta hand om våra hästar efter det. Vi vet att det vi gör sliter på våra hästar om vi inte tar hand om dem på bästa sätt. Därför vill vi supporta våra hästar så mycket vi bara kan efter de förutsättningarna vi har. Vi låter våra hästar röra på sig i sakta takt mycket just för att stärka kropparna hos våra hästar. Skrittmaskin, hagvistelse, longering just bara för att röra kroppen, uteritter, lång uppvärmning och lång nervarvning vid ridpass är saker vi prioriterar högt. Dessa “låghastighetsjobb” är väldigt stärkande för hästarnas kroppar och en stor grundsten hos högpresterande hästar.

Utöver det “naturliga” hjälper vi också våra hästars muskler, leder, ligament, ben och hela hästens kroppar individuellt efter vad hästen behöver. Vissa hästar behöver fodertillskott för att få muskler att slappna av på bästa sätt, vissa behöver spiktäcken, vissa behöver kyla benen efter hoppning, vissa behöver stretchas, vissa behöver värmeplattor på ryggen och vissa behöver tillskott för att leder ska hålla sig smidiga. Att hoppa höga hinder med en häst och hålla dem i absolut toppkondition sliter på deras kroppar, det är ingen hemlighet. Att en tjock ponny i en hage kan må minst lika “dåligt” är en sanning också, men en helt annan diskussion än vad jag skriver om nu. För att våra hästar ska må så bra som det bara är möjligt så hjälper vi dem ju såklart så mycket vi någonsin kan. Allt för att de ska ha ett bra och lyckligt liv utan krämpor.

Utöver detta så hjälper vi också våra hästar att “lägga energi på rätt saker” samt “förebygga skador”. Med att lägga energin på rätt saker menar jag att vi hjälper våra hästar med att alltid ha så mycket energi som möjligt kvar till prestation. På vintern blir våra hästar klippta och de har täcken på sig så att inte så mycket energi går åt till att sätta päls samt fälla päls. Vi önskar inte lång päls på våra hästar då skulle må extremt dåligt med lång blöt päls och intensiva ridpass. Förkylning, stela muskler och trötta hästar kommer då som ett brev på posten. Vi hjälper också till med flugtäcken osv på sommaren för att hästen ska kunna fokusera på att ha en skön stund i hagen istället för att irriterat springa ifrån flugor.

Att förebygga skador ser jag också som en självklarhet, både från hästens och min egen synvinkel. En högpresterande häst som plötslig skadar sig blir allt som oftast en väldigt oharmonisk häst. En häst som  plötsligt blir avställd från hård träning blir orolig och tappar rutinen om den inte längre rids. Benskydd i hagen, benskydd i skrittmaskin vid behov, boots vid behov, ballskydd vid behov, en gramantygel  vid uteritt vid behov. Allt detta är så enkla saker men kan bli så viktiga saker: Ett par benskydd kan göra en skillnad på en frisk häst och en konvalecenshäst i 12månader. Så himla onödigt att chansa tycker jag. Också ur ekonomisk synvinkel är det ju en enkel livsinvestering. Jag vill helt enkelt inte att våra miljonhästar ska skada sina ben för att vi inte satte på dem ett par benskydd…

Många kallar det vi gör för “porslinshästsyndromet”, jag kallar det mer “naturligt men med varje enskild individs behov i centrum”. Vi behandlar våra hästar som hästar samtidigt som vi tillgodoser deras behov som just sporthästar. Och jag tycker vi lyckas väldigt bra. Våra hästar är harmoniska, de utvecklas på ett bra sätt och de presterar bra på tävling, precis det vi strävar efter.

quentinlakearena

Foto: Pferdenews.eu

En ledig måndag!

Hej!

Idag är det måndag! Jag älskar måndagar!
Varför? Jag har alltid gjort det. En måndag är som en nystart, en ny vecka att göra till en väldigt bra vecka. Sedan betyder ju måndagar helg inom hästvärlden också, hehe.

Idag är det alltså tävlingsfritt. Ivo åkte nyss till stallet för att rida de hästar som tävlar imorgon.  Imorgon hoppar unghästarna och sedan är det Premium Touren på kvällen.

Vad händer en ledig dag på tävling då? Jo, det anordnas Lake Party i eftermiddag! De bygger upp en bar i vattnet i den fina sjön här och alla som vill är välkomna att bada, sola, äta från grillen och dricka goda drinkar! Jag, Ivo och Alex kommer såklart vara på plats.

lakearena

 

Den ljusblåa sjön kommer jag alltså spendera min eftermiddag i, jag tycker det låter som en väldigt bra plan.

En 12e plats

Ett pet i Grand Prixen resulterade i en 12e-plats. Amazing hoppade så jäkla bra, tyvärr kom de lite för nära en bred oxer ut från en linje och han touchade bakbommen som föll saaaakta. Så himla retligt men en erfarenhet rikare. Amazing är verkligeni toppform! Nästa vecka är det en level högre på tävlingarna och Grand Prixen kommer vara 155/160cm hög, då gäller det att ha alla delar på plats!

isk36

En öppen dator

Kors i taket, jag har startat datorn och sitter nu och skriver från det för första gången på väldigt länge.

Denna tävlingsveckan har väl inte helt varit på vår sida, sista hindret ner i tre rundor, ett pyttelitet tidsfel och en hund i ett hinder. Ungefär så kan man nog sammanfatta allt..

Om tre timmar startar dock veckans höjdpunkt – Grand Prixen! Amazing är i toppform och vi håller alla tummar, tår, hårstrån, you name it för att det ska gå väldigt bra. Vi hörs efter det!

 

bo15

Mobilbloggning efter mobilbloggning…

Det här med att starta upp datorn har hamnat lite åt sidan dessa dagar. Det händer saker hela dagarna och jag har inte riktigt lust att datornörda istället för att vara social.

Quentin har hunnit hoppa idag. Han hade tyvärr sista hindret ner i grundomgången så det blev ingen omhoppning för honom. Han gjorde dock sin bästa runda någonsin och jag är väldigt stolt över att visa upp honom här.

Dakota hoppar inte idag då han fick en hovböld som nu har öppnat sig. Han är inte halt och han kommer antagligen vara okej inför nästa vecka!

Clarette är näst på tur och hennes klass startar om ca 30min. 7åringarna hoppar 140cm med +5cm i omhoppningen.

Aria hoppar Flood Light-klassen ikväll, alltså en klass i mörker med endast lampor tända.

Imorgon hoppar Amazing Grand Prixen!

Jag och Alex har precis badat och nu sover han i väntan på att se pappa hoppa ;)

Från frukostbordet

image

Godmorgon!

Alltså, jag har nog aldrig varit såhär hungrig i hela mitt liv, vet inte varför dock.. Har väntat på att gå och äta frukost i flera timmar och Ivo och Alex bara sov och sov och sov. En halvtimme innan frukostbuffen stängde gav jag upp mitt väntande på dem och gick själv för att äta frukost, och här sitter jag nu.

Igår firade vi en av våra bästa kompisar som fyllde år. Kan vara därför iallafall Ivo är lite seg idag ;)

Vid 12-tiden börjar tävlingarna. Unghästar och Aria står på schemat om jag inte är helt ute och cyklar.

Ett par roliga namn

Tre världsnamn är här på tävlingen vilket alltid gör dagarna lite mer intressanta.
Pius Schwizer är här med ett par hästar, likaså Clarissa Crotta och Hugo Simon.
Det är väldigt motiverande och lärorikt att titta på de bästa ryttarna i världen och nu när jag kan se några av dom live ska jag studera så mycket jag bara kan.

Tyvärr är ju inte deras bästa hästar med på dessa tävlingar men man kan ju inte få allt här i världen ;)

 

pius