Ingen kan allt, alla kan något

Professionella ryttare kan mycket om hästar. Jag tror inte det är möjligt att rida på en hög nivå om man inte är införstådd i hur hästar fungerar och agerar, inte bara inom ridningen utan som art inom de flesta situationer. Och det märker man inom sporten, de som verkligen är engagerade i sina hästar och i allt runt omkring är de som håller en hög nivå på sina tävlingar, oavsett vilken nivå de rider på. De som är engagerade i sina hästar har oftast en högre lägsta nivå än de som inte bryr sig om sina hästar på samma sätt. De som bryr sig om sina hästar och som engagerar sig i sina hästars välmående är de som också kommer längre och längre i sporten. De andra trampar på samma ställe, eller till och med får gå ner i klasserna.

En professionell ryttare har hästar som yrke. Det är deras jobb. Deras jobb är att tävla och utbilda hästar och tjänar pengar antingen från ägare som betalar för att deras hästar blir ridna och mår bara eller genom att sälja sina egna hästar. Det är ju såklart att de vill att hästarna har det så bra som de bara kan. Det är också så att sporthästar behandlas på ett helt annat sätt än “haghästar” just av den anledningen att de har ett helt annat användningsområde.

clarette5

Professionella ryttare vet mycket om hur deras hästar ska må så bra som möjligt. Men ingen vet allt. Därför har alla (iallafall de seriösa och ambitiösa) ryttarna ett team bakom sig. Ett erfaret team som också har väldigt mycket kunskap. Ingen vet allt, men många kan mycket!

Det här snacket om att professionella ryttare inte behandlar sina hästar väl tycker jag verkligen går till överdrift nu. De flesta hästar på professionell nivå mår väldigt bra. Inte alla, men väldigt många. På hobbynivå skulle jag nästan säga tvärtom; Många hästar mår rätt dåligt, inte alla men väldigt många. Just av den anledningen att de flesta hobbyryttare inte har tillräckligt mycket kunskap för att ta hand om en häst på bästa sätt.

1232582_10151941106422445_1552988087_n

Hem till Bulgarien

Ikväll så är planen att vi beger oss hem mot Bulgarien igen (men planer är väl till för att ändras, eller? Verkar iallafall Ivo tro…). 

Förhoppningsvis är vi iallafall hemma imorgon på förmiddagen om allt går enligt planerna. Sedan väntar ett par vanliga veckor hemma innan nästa äventyr startar!

cloetta

FITS Ridbyxor från Sebos.se

Under EuroHorse-mässan på Göteborg Horse Show fick jag med mig en av Sebos vårnyheter hem. Deras All Season ridbyxa endast med knäskoning. Jag har redan samma ridbyxa hemma fast med helskoning. Helskoning passar inte mig som ryttare då jag tycker att man blir för “låst” i sätet. Men dessa knäskodda ridbyxor Ä L S K A R jag. Det finns inga bättre!

1 2

De är så stretchiga vilket gör att det knappt känns som man har några byxor alls på sig. Fickor på båda sidor i precis rätt storlek och knäskoning som ger precis lagom grepp. Ingen obekväm kardborre längst ner och enkla, bekväma knappar som knäppning i midjan. Alltså, det låter så fånigt att säga, men dessa ridbyxor är helt fantastiska. De har verkligen allt man kan önska och jag kommer aldrig känna mig lika bekväm i några andra ridbyxor någonsin, det är jag nästan helt säker på.

3 4

 

Ridbyxorna kommer alltså från Sebos.se, dessa är nummer 3 i min samling och även dom jag gillar allra mest.
Har ni några ridbyxor eller andra produkter från Sebos? Vad tycker ni? Jag vill gärna höra andras åsikter om deras produkter!

Ivo och tävling

Idag står tävlingstittande på schemat igen. Vill se Aaron hoppa ännu en felfri runda (håll tummarna!) och så vill jag även se några av mina kompisar inne på banan. Jag åkte till Grekland för en liten mini-semester men inte kan jag hålla mig borta från hästar inte.

Ivo har varit iväg ett par dagar men har äntligen hittat hit igen. Så nu kör vi hästsemester idag och imorgon innan vi packar oss in i bilen och åker hem igen. Låter som en bra plan tycker jag, Sedan åker vi hem till hästarna vi har hemma igen och fortsätter med vardagen!

zeni1

Christian Ahlmann

Vissa ryttare får mig verkligen att tappa andan när de rider. Eller inte bara när de rider egentligen, utan när de jobbar. En av de ryttarna är Christian Ahlmann.

Han är enligt mig en helt fantastisk idrottsman. Han är så fokuserad, så målmedveten och han rider med sådan beslutsamhet. Jag har aldrig sett något liknande. Kolla in hans ansiktsuttryck innan startsignal, runt banan och efter mållinjen. Fokuserad varenda liten millisekund. Helt klar med vad han ska göra och hur han ska göra det.

ca

Den mentala biten i hästhoppningen är en väldigt, väldigt stor del. Att ha koll på alla hjärnspöken hjälper runt banan. Och Ahlmann har koll. På allt. Och därför är jag så otroligt imponerad av honom. Sedan att han rider som en gud gör det hela inte sämre alls, hehe.

En bekant

image

 

Smygfotade en gammal bekant idag. Nämligen Aaron, hästen från Sverige ni som kommer ihåg. Han bor i Grekland nu och rids av en väldigt duktig ryttare. Idag nollade han 135cms-klassen och han såg riktigt, riktigt fin ut. Så himla roligt att se!

Våga fråga!

En sak som jag har förstår mer och mer ju mer jag upplever är hur många dåliga tränare det egentligen finns runt om i världen. Jag menar inte att dom inte vet vad dom pratar om, jag menar mer att det inte har kompetensen att lära ut på ett pedagogiskt sätt. Det kvittar hur mycket kunskap någon sitter inne på, kan man inte få ur sig det på ett lättförklarat sätt så hjälper inte kunskapen någon annan.

Den viktigaste egenskapen hos en tränare enligt mig är förmågan att kunna förklara allt på ett metodiskt och lättförståeligt sätt. Jag vill inte betala pengar till en tränare som står i mitten av manegen och säger “bra!” under en och en halv timmes tid. Jag vill inte heller betala för en tränare som skriker “Du kan inte bara dra i högertygeln, ta i vänster också” eller “Mer galopp, mer galopp, mer galopp”.

“Bra”-tränarna är enligt mig i de flesta fallen lata. De ser vad som behövs förbättras men de orkar liksom inte riktigt ta tag i problemen och nöjer sig med ett “halvdant” eller till och med rätt dåligt utförande från sin elev. De tränarna som säger åt dig vad du ska göra tror jag i regel vill hjälpa, men kan liksom inte förstå att eleven behöver en teorigrund varför man ska göra på ett visst sätt. De behöver förlänga sina meningar för att underlätta för sina elever, tex “Om du endast tar i högertygeln kommer hästen förböja sin kropp och bogen kommer flyta ut. Det leder till att du inte kommer få med dig hästen på rätt sätt i svängen vilket i sin tur leder till att du kommer få problem med att räta ut hästen innan hindret och du ger den sämre förutsättningar att hoppa hindret på ett bra och enkelt sätt, därför vill jag att du har lika mycket kontakt på båda tyglarna”. Förklaring på hur de vill att eleven ska göra samt varför de vill att eleven gör på det sättet helt enkelt.

DSC_6310

För det är det viktigaste i ridningen, att man vet varför man gör saker. Varför ska man ha kontakt på yttertygeln? Varför ska man lätta i handen? Varför behöver man mer tryck i galoppen? Varför kan man inte ha den positionen över hindret? Detta kan hålla på i all evighet dessa frågor. Och alla dessa frågor är bra, för det är så man lär sig. Man lär sig genom att få svar på alla sina frågor.

Jag tycker det är viktigt med kompetenta tränare. Och jag tycker det är viktigt med frågvisa elever. Vill du veta något? Fråga! Fråga efter en förklaring varför din tränare ber dig göra på ett speciellt sätt på hästryggen. Fråga, får svar och se sambandet mellan teori och ridning. Det är så viktigt att förstå vad som händer om du gör på olika sätt inom ridningen, utan den kunskapen kommer man inte långt.

LI4U4306