The day

Idag är äntligen dagen Ivo landar på svensk mark, som jag har längtat!
Ska åka och hämta honom senare i eftermiddag, innan dess ska jag in på stan och göra ett par ärenden.

Imorgon är det traditionellt julfirande och sedan tror jag vi åker hem på onsdag som det ser ut nu. Då kan jag börja uppdatera er mer om våra underbara hästar igen!

480575_163243287187193_774841108_n

Mycket bettfrågor

Jag får just nu många frågor om bett, det är ju lite i hetluften och det är bra att få olika synvinklar inom ämnet tycker jag!

Jag fick en fråga (angående pessoainlägget) om vad jag då tycker om Gags.
Vi rider vissa hästar på tävling på “specialgag”.

rolled_gag_71193586Detta är enda vettiga bilden jag hittar på ett vanligt gag. Alltså en rem man knäpper i sidostycket som går igenom två hål i bettringen och ut i tygeln. Vad jag tycker om dessa bett? Lika illa som Pessoa!! Vidriga bett tycker jag då dem vinklar sig i munnen när man drar i tyglarna samt att de trycker på nerverna bakom nacken. Ser inga bra orsaker till att rida på ett sådant bett.

MEN (nu har jag tyvärr inte bild på det, men får försöka förklara) så gör vi en egen variant av ett sådant här bett på våra starkare hästar. Fast med två tyglar och mindre “häveffekt”.

Vi tar ett vanligt bett, vi brukar mest använda ett tvådelat, tjockt, hårt gummibett med fasta ringar. I den fäster vi en helt vanlig tygel precis som vanligt. Sedan tar vi en gagtygel (alltså en sådan man knäpper i sidostycket). Vi sätter först fast den som man ska, på sidostycket. Sedan bara trär vi den igenom bettringen (typ som man trär igenom en gummisnodd), alltså vi fäster den inte i hål eller liknande utan bara trär igenom den. På båda sidor och använder den som extratygel.

Det gör att man har en liiiiiiten starkare effekt med tygel nummer två om den vanliga tygeln inte räcker till en förhållning. Det blir ingen direkt häveffekt men det blir ett tryck i hästens mun som säger sakta ner.

Alltså, jag är emot gags, men vi använder en väldigt mild variant om fungerar bra på våra heta hästar. Vi använder oftast denna metod när ett vanligt tränsbett är lite för mjukt och ett babypelham är för starkt, då kan ni tänka er ungefär styrkan på detta bett. När jag kommer tillbaka till Bulgarien kan jag ta bilder på detta om det låter intressant?

 

Vad tycker du om…

…att rida bettlöst?

Svar: Bra om ryttaren vet hur man rider med ett bettlöst alternativ!

Grejen är ju den här, att bara för att man sätter på sin häst ett bettlöst alternativ betyder det ju inte att det automatiskt blir snällare för hästen. Inte alls faktiskt.

Vad som händer om man har till exempel ett hackamore på sin häst är ju att trycket ifrån tyglarna inte längre hamnar i munnen, utan på nosryggen. Nosryggen är också ett väldigt känsligt område på hästarna med bara ett tunt lager hud och sedan nosbenet. Så man måste ha en bra, stadig och mjuk hand även vid bettlösa alternativ, annars kan hästen ta otrolig skada också. En hård hand med ett hackamore leder till hårt tryck på nosryggen. Andningskapaciteten minskar och vid hårda tag kan också överben bildas på nosryggen vilket leder till att hästen kan få riktigt ont. Vid extrema fall kan också frakturer på nosbenet förekomma.

wpid-20130810_144331.jpg

Sidepull trycker istället på nerver i ansiktet vilket heller inte är så skönt.

Jag tycker hackamore och andra bettlösa alternativ är bra för att låta hästarnas munnar vila,  MEN ett bettlöst alternativ måste ridas med samma finkänslighet som med ett bett i munnen. Bara för att man tar ut bettet betyder det inte att man är snällare mot sin häst, för det beror helt på hur ryttaren på ryggen beter sig. Ett bett blir aldrig starkare än vad ryttaren gör det till och det gäller faktiskt även bettlösa alternativ. Ett bettlöst alternativ kan skada minst lika mycket om det inte används på rätt sätt och man måste fortfarande vara väldigt mjuk och följsam i handen för att det ska ge rätt effekt.

Jag personligen är väl inte ett jättestort fan av bettlösa alternativ då det är svårare att hitta ett jämnt stöd och en jämn balans fram till handen vilket gör att det är svårare att få hästen att söka sig framåt till handen och jobba på bra med bakbenen. Men det är min personliga åsikt och den behöver inte alla hålla med om.

Vad tycker du om att rida med bettlösa alternativ?

Amazings Vinstrunda

Fick denna video skickad till mig idag. Amazings vinst i Grekland förra helgen.

Han rids just nu på kandar på tävling. Innan har han varit svår att reglera och ojämn i sin rytm, det ar gjort att han varit väldigt svår att lägga rätt på hinder då han ibland skjuter iväg och ibland backar av, utan något tydligt mönster.

Med kandaret kan Ivo reglera kontakten fram till munnen bättre, han kan använda stången när det behövs och just nu behövs den mycket just för att hålla igång rytmen och tempot. I framtiden (snart) räknar vi med att kunna betsla ner honom ordentligt. Till ett tredelat D-ringsbett som han rids med ofta hemma.

Vi tycker det är bättre att kanske ta till ett skarpare bett ett par rundor och få igenom det vi vill snabbt än att nöta, slita och dra i ett mildare bett i flera år för att nå samma resultat, förstår ni tänket? (Sedan för att det är ett skarpare bett behöver det inte betyda att vi använder det “hårdare” än ett milt, det beror helt på vem som sitter i andra änden av bettet hur bettet känns i hästens mun!)

Vad gör getterna?

Visst har ni en get tillsammans med en av era hästar? Hur fungerar det med mat, hagvistelse osv då? Gick det snabbt för hästen att acceptera geten? Vill veta allt hehe :D

Svar:
Vi har faktiskt två getter i vårt stall, Gösta och Anders Bagge!
Gösta kom in i vårt gäng först då vi har en häst som är väldigt ängslig av sig och vi tänkte att det kanske blir bättre med en inneboende som hon alltid kan prata med. Gösta skötte sitt jobb exemplariskt och Anders flyttade också till oss. Dock var hans bovärd inte så glad över att dela sin box med Anders så det blev stora gräl och Anders fick flytta. Nu har han dock flyttat hem till någon som också uppskattar hans sällskap.

Gösta var LIVRÄDD för sin nya hästkompis när de först träffades, hästkompisen var kanske om det är möjligt, ännu mer skeptisk till Gösta. De stod i varsitt hörn av boxen rätt länge och tittade knappt på varandra. Det gick dock över efter bara ett par timmar och dagen efter på morgonen låg båda två i boxen och sov tillsammans. Nu älskar Gösta och hästen varandra!

Såklart inte geten kan följa med i skrittmaskin, under ridpass och inte riktigt i hagen heller då den inte är så stängslad så att en get inte smiter (fast hon (ja, Gösta är faktiskt en tjej) är ute i hagen ganska ofta ändå). De ropar dock efter varandra mest hela tiden. Gösta springer ofta lös i stallet och tar promenader i grimskaft. Killarna hopptränar henne också lite då och då, hehe.

Gösta har en egen liten vattenhink och matskål i höjd så hon når i boxen, hon äter mest hö men får lite kraftfoder också så hon blir nöjd. De står jämt bredvid varandra i boxen, nosar på varandra och har det allmänt trevligt. Gösta brukar bli nerbäddad i halmen varje kväll och sover gott hela natten. De är bästa kompisar och jag tycker Gösta gör ett toppenjobb med hästens nerver. Hon har blivit mycket lugnare och mer harmonisk!

Gösta skulle nog vilja vara med på precis allt som hästen är med om, men vi begränsar det litegrann, lite egentid är inte heller fel ibland, hehe.

IMG_1013

Anders Bagge

 

wpid-20131001_154235.jpg

Gösta